Dom förstår inte hur man kan ex bli kär i samma kön eller ens vilja förändra sin kropp till sitt sanna jag. Folk blir jämt och ständigt dömda för hur man kan klä sig, vilken familj man kommer ifrån eller rykten av sina kompisar.
Men tänk er att bli dömd för vem du känner att du är eller är kär i? Visst man ska aldrig döma någon första gången man ses för vem vet om någon månad eller vecka är du kanske närmare just den personen än dina vänner ifrån barndomen. Vi ska väl ändå visa den framtida generationen hur man ska behandla människor och behandla dom efter vad du själv vill bli behandlad som. Vi vill väl kunna lägga framtiden i den generationens händer med ett lugn över att DOM kan förbättra rättigheterna för människors olika livsstil. Så är det verkligen rätt av oss att visa avsky mot en annan människa för att den blev kär i en annan människa? För det är väl det dom blir när man har starka känslor för en annan.
Jag har varit stressad ett tag nu PGA att skolan har tagit mycket plats med prov, uppsatser och test och dom flesta av oss tonåringar känner pressen av skolan, jag har fått panik ångest ibland över att jag haft så mycket och känner att jag inte orkar med allt och kommer inte klara skolan. Men jag har haft min familj och mina vänner som sagt "Emma du är stark och du klarar detta du är bättre än vad du tror" och det har hjälpt mig att få styrkan tillbaka igen.
Jag har även komplex för min kropp som alla andra och sagt att jag inte duger åt någon och tyckt att jag är ful, men då har även min familj och vänner gett mig styrka genom att säga hur vacker jag är som person och att jag är fin som jag är.
Men jag har aldrig behövt vara oroad och stressad över t.ex "Jaha vad ska alla andra tycka om mig nu då" PGA att vara en HBTQ person eller att berätta för sin familj och sina vänner om hur man känner och sen bli avvisad. Pressen dom har på sig över att våga tala om vem hen verkligen är som person är tung och tär på en. Jag vill kämpa för dom HBTQ personer som just känner så och behöver stöd och hjälp.
Jag har haft turen att ha/haft underbara vänner som accepterat mig och min familjs syn på HBTQ personer och att min bror faktiskt är homosexuell. Dom har bara frågat när han kom ut, hur han kände och hur min mamma kände och dom har tjatat på mig att dom vill träffa han. Visst jag har varit utsatt för glåpord på stan eller på Facebook men dom personerna känner inte mig eller min familj. Det som betyder något för mig är att jag har/haft så fina vänner genom åren som har stöttat mig.
Jag är så jäkla stolt över dom och att vara en syster till en HBTQ person att jag skulle kunna ropa ut det över hela världen. Aldrig har jag väl skämts över att min bror är en HBTQ person och jag kommer aldrig att skämmas för HBTQ personer.
Men jag skäms över dom som anser att om du är en HBTQ person är du psykiskt sjuk och behöver hjälp eller att du klipper av banden helt till dina barn för att dom berättar vem dom är. Och även för dom som anser att dom kan tjäna pengar på andra människor rättigheter i samhället.
Så det jag hoppas över att jag ska framföra för er imorgon kan starta igång er till att göra världen lite bättre för HBTQ personer och vara mer öppen och stöttande. Några av mina nära och kära kommer komma dit och jag vet att ni står bakom mig på detta och kan visa era vänner desamma och kanske be dom komma dit och lyssna på oss.
Hoppas vi ses imorgon för jag kommer vara där och tala för min bror och hans vänner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar